av Guy Millière • 29 juli, 2016
- Flera på varandra följande franska regeringar har byggt en fälla; det franska folket, som sitter fast i den, funderar bara på hur de ska lyckas fly. Situationen är mer allvarlig än många tror. Hela områden i Frankrike kontrolleras av gäng och radikala imamer.
- Premiärminister Manuel Valls upprepade vad han sa redan för 18 månader sedan: ”Frankrike är i krig”. Han namngav en fiende – ”radikal islamism”, men var sedan snabb med att tillägga att ”radikal islamism” inte har ”något med islam att göra”. Sedan upprepade han att Frankrike måste vänja sig vid att leva med ”våld och attacker”.
- Fransmännen blir allt tröttare på försöken att frikänna islam. De vet mycket väl att alla muslimer inte är skyldiga. Men de vet också att alla som har utfört attacker i Frankrike de senaste åren har varit muslimer. Fransmännen har ingen lust att vänja sig vid ”våld och attacker”. De vill inte vara på den förlorande sidan och de känner att vi håller på att förlora.
Nice, 14 juli 2016: Nationaldagen. Kvällens festligheter led mot sitt slut. Folkmassan som tittat på fyrverkerierna började sakta skingras, då föraren av en 19 tons lastbil sicksackade genom människohavet och mejade ner alla i sin väg. Tio minuter senare hade 84 människor mist livet. Föraren sköts till döds av polis. Dussintals skadades; många kommer att ha men för livet. Chockade överlevare irrade runt på stadens gator i flera timmar.
Nyhetsankare på fransk teve slog snabbt fast att det inträffade sannolikt var en ”olycka”, och när franska myndigheter började tala om terrorism menade man att föraren kanske bara var en galning. När polisen gick ut med mördarens namn och identitet, och det framkom att han lidit av depressioner, framkastades teorin att han agerat i ett anfall av ”svår ångest”. Vittnen klev fram, som hävdade att han inte var ”en hängiven muslim” – kanske inte muslim överhuvudtaget.
