Ett vykort från Mallorca av Hugh Ash (fritt översatt)
De är fortfarande innehavare av svenska pass men beskriver sig som ”tidigare svenskar” och deras högsta önskan är att deras 30-åriga dotter som är skollärare lämnar Stockholm och flyttar till Kanada där deras son som är läkare redan bor, och om inte Kanada passar, så Israel, USA, Storbritannien eller Australien.
Hugh Ash
Dan och Karla, – det är inte deras riktiga namn – är i 60-årsåldern, kom till Mallorca, för att sätta guldkant på livet i det ljumma klimatet, men även som de säger som ”asylsökande”.
”I hela mitt liv har jag hade varit tacksam för att vara en del av ett civiliserat samhälle”, förklarar Dan, vars föräldrar var bland de nästan 8000 danska judar, som i hemlighet smugglades från det nazistockuperade Danmark 1943 till fristad i det neutrala Sverige.
”Och fram till omkring 2005, kände jag välsignelse över att leva i en äkta socialdemokrati, där människor gärna betalar höga skatter för ett fint välfärdssystem och liberala värderingar ”.
Så vad fick den älskvärde Dan och hans milda hustru Klara, att sälja sitt hem vid Malmös kustlinje och riva upp sina rötter och migrera till Spanien?
”Visst, solen och livsstilen spelade roll i vårt beslut,” förklarar Dan. Men det verkliga skälet var Sveriges demografiska förändringarna och politik. Den radikala, vänstern blev helt besatt av mångkulturalism och politisk korrekthet, som vi inte behöver påminna om hade varit en del av Sverige i århundraden.
”Men det här var annorlunda. Det var snudd på auktoritära diktat och invandringspolitikens öppna dörren hotar nationens sammanhållning. Bara en dåre kan undgå att se detta, men det finns en konspiration av tystnad, eller snarare en politik för att dölja de negativa effekterna av att acceptera en halv miljon invandrare från Mellanöstern, som uppenbarligen inte är intresserade av att anpassa sig till Sveriges värderingar och svensk kultur. Politikerna, media, de intellektuella … alla spelade med i denna farliga ideologi och tyvärr har det ändrat strukturen i det svenska samhället så det är oreparerbart”
Karla, som satt passiv, nickar i samförstånd med Dans analys, avbryter och säger: ”Om du inte håller med om invandringen, kallas du omedelbart rasist eller fascist. Ibland kände jag att detta måste ha varit som att leva i det gamla Sovjetunionen. ”
Många svenskar instämmer helhjärtat med att Sveriges långa, ädla rekord av liberalism har blivit förvrängt och bestört över deras extremt socialistiska regerings inkompetenta hantering av invandringsfrågan,det är som ett experiment som gått fel.
Men etablissemanget vill inte erkänna att de har gjort en monstruös misstag. Så Sverige är inte Sverige som vi kände det. Sverige har blivit Swedenistan.
Sveriges tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt, deklarerade 2014 att Sverige nu tillhör invandrarna, inte de svenskar som har bott där i generationer.
Och bevisen staplar upp sig och blir allt mer excentriska, det rynkas åt den svenska flaggan, godistillverkare anklagas för rasism, Jan Lööf, barnboksförfattare pressas att självcensurera sin bästsäljare, där araber ser ut som araber.
Allt detta sammanföll med att den nation som gav världen platta paketmöbler och smörgåsbord välkomnade 500000 invandrare, främst från Syrien, Irak och Afghanistan, den överväldigande majoriteten muslimer, även om regeringen inte släpper några officiella siffror om invandrarnas religiösa tillhörighet.
I detta land av mystiska skogar och lugna öar, vars befolkning på omkring nio miljoner förblev relativt oförändrad fram till modern tid har en sådan tillströmning naturligtvis fått konsekvenser, särskilt med tanke på var den stora vågen av invandrare har sitt ursprung.
Så har påverkan på Sveriges judar har varit förutsägbar och störande.
Malmö, Dan och Karlas tidigare hem och Sveriges tredje största stad, har sett en dramatisk ökning i antisemitisk våld under det senaste årtiondet, tillsammans med den exponentiella ökningen av dess islamiska samfundet, nu bor c:a 75 000 muslimer i Malmö. År 2009 sattes Malmös judiska centrum i lågor och judiska kyrkogårdar har upprepade gånger skändats, och judar på gatorna förolämpas av mörka och främmande män.
Argumenten för historisk tolerans blev inte hjälpt av att stadens borgmästare, den pro-palestinska vänsterextremisten Ilmar Reepalu, hävdade att det som judarna uppfattade som naken antisemitism visserligen var en sorgligt, men men en förståelig följd av Israels politik, och sedan tillade Reepalu snabbt, ”Självklart, är jag inte antisemit.”
Sveriges utrikesminister, Margot Wallström, orsakade en diplomatisk storm genom att hävda israeliska styrkor har genomfört utomrättsliga avrättningar av palestinier. Israels vice utrikesminister, Tzipi Hotovely, kallade Wallströms kommentarer ”en blandning av blindhet och politisk dumhet.”
Samtidigt som mönstret av oron ökar i hela Europa, har de gamla fördomarna från Mellanöstern spridit sina tentakler ytterligare och djupare in i Sverige, där det krympande, 20.000 starka judiska samfundet har svårt att bära någon yttre tecken på sin tro offentligt.
Liksom Dan och Karla har gjort överväger många svenska judar nu att lämna det land som länge skröt om sin tolerans men inte har något att skryta över längre.
Som Dr Richard Prasquier, tidigare president i Frankrikess nationella judiska förening, noterat ”judar är ett avgörande test på vad som händer i ett land. Det blir inte bara judar som kommer att lämna. Och det är inte bara det landet som kommer att försvinna ner i avloppet, det är inte bara Europa, utan det är hela västvärlden”
För Sverige, är sanden i timglaset snart slut.
Hugh Ash
