Anne Sofie Roald, som är professor i religionsvetenskap, anser att ansiktsslöjan är ett kollektivt förtryck…
…och att denna uppfattning också är utbredd bland muslimer i Sverige.
Roald berättar om den händelse för något år sedan, där en kvinna krävde att få arbeta som lärare iförd niqab. Roald och två muslimska kvinnor hon såg programmet tillsammans med, var eniga om att de aldrig skulle skicka sina barn till en skola där läraren inte ville visa sitt ansikte.
Roald skriver också om de förbud mot heltäckande som nu ses komma i delar av Europa och frågar sig om det svenska avståndstagandet mot förbud har med det kommande valet att göra? Mycket riktigt hävdar Roald också att antalet muslimer i Sverige växer snabbt och utgör en allt större väljarbas som partierna vill värna om.
Oljerika stater som Saudiarabien spelar också en roll i sammanhanget. Många muslimer har fått stipendier för att studera i exempelvis Saudiarabien med dess strikta religiösa lagar och när de sedan återvänder till hemländerna tar de med sig dessa och försöker påverka omgivningen att följa deras väg.
I det muslimska samhället är mannens ord lag och därför offras kvinnorna när islam ska visa sitt ansikte utåt. Något för de vänstersocialistiska feministerna att fundera över?
Jag avslutar med dessa ord av Anne Sofie Roald:
”Det finns en dubbelmoral i den ökande toleransen och hänsynstagandet gentemot extrema kulturella företeelser som ansiktsslöjan. Den svenska jämställdheten som män och kvinnor har kämpat för i flera decennier blir en jämställdhet för etniskt svenska kvinnor, men inte för muslimska kvinnor med bakgrund i andra länder.”
Källa: Sydsvenskan