INSÄNDARE. Lars Hässler är Jur Kand, med en Master of Comparative Law från USA och ett år vid Institutet för högre internationella studier i Geneve. Under 1980-talet arbetade han som råvarutrader för Boliden i Schweiz. Lars är flerfaldig jorden runt-seglare, har skrivit nio böcker och publicerat artiklar på bland annat Brännpunkt i SvD. Han har alltid följt med i politiken men överlåtit skötseln av landet till politikerna tills nyligen då Lars blivit alltmer frustrerad över vart Sverige är på väg.
Reinfeldt, Bildt, Löfven och de andra politiska korrekta inom politik och media anser att den så kallade populistiska nationalismen som vuxit fram i Polen, Ungern, England (Brexit) och kanske snart i Frankrike, Holland, och naturligtvis i Sverige, är Europas största problem och utmaning. Populisterna, om man nu skall använda den termen, anser dock att den islamiska massinvandringen är det absolut största hotet.
Det finns två intellektuella européer på kontinenten som på ett särskilt skrämmande och talande sätt påvisar att islam verkligen är ett hot mot vårt västerländska samhälle. Den ena är spanjoren Arturo Pérez-Reverte, en av Spaniens mest kända författare och medlem i Spaniens motsvarighet till Svenska Akademien. Hans böcker är översatta till många språk, även svenska. Nedan är ett icke ordagrant sammandrag vad han svarat på en intervju i Spaniens näst största dagstidning ”El Mundo” på frågan vad som skrämmer honom mest med den islamiska terrorismen (http://www.elmundo.es/papel/historias/2017/01/08/586ba930e5fdea2e2a8b4572.html):
Det är att den kommer att besegra oss. Den kommer att lida nederlag i Irak och Syrien, men den kommer att triumfera i framtiden, därför att de är unga, hungriga och bär på en upplagrad och helt förståelig historisk bitterhet, de vill göra upp räkningen.
De har desperation och djävlar anamma och demografisk styrka. Västerlandet och Europa däremot är gamla, fega och skröpliga och vågar inte försvara sig. När det finns vargar och när det finns får råder det inget tvivel om vem som kommer att vinna. Vi ser resultatet av vår passivitet, vår bekvämlighet och vår demagogi. De har inte dessa hinder. Som en av imamerna sa: ”Vi kommer att använda er demokrati för att förstöra er demokrati.” Detta är helt klart. Europa är gammalt och försvarslöst.
Den andra intellektuella är fransmannen Michel Houellebecq, kontroversiell författare, poet och filmproducent. 2015 publicerade han boken Soumission (Underkastelse).
I boken lägger han handlingen till 2022. Fransmännen ska gå till val och det råder politiskt kaos i landet, med våldsamma sammandrabbningar mellan olika grupper som både medierna och de politiskt korrekta tiger ihjäl. Striden står mellan högerpartiet Nationella Fronten och det nya partiet Muslimska brödraskapet. Martine Le Pens Nationella Front får knappt 30 procent av rösterna och vinner första omgången. Muslimska broderskapets Mohammed Ben Abbes tar hem andraplatsen med sina dryga 20 procent. Valets förlorare blir vänstern och liberalerna. Inför andra omgången måste det gamla politiska etablissemanget välja sida. Då deras hat mot Nationella Fronten är större än deras misstänksamhet mot Muslimska brödraskapet, väljer de att stödja det senare och Frankrike får en muslimsk president.
I boken kritiserar Houellebecq de storstadsintellektuella som ägnar sig åt kulturrelativism, och att de bekänner sig till humanistiska värden som tolerans och yttrandefrihet samtidigt som de blundar för fundamentalistiska sedvänjor de aldrig själva skulle stå ut med, som sharialagar och kvinnlig könsstympning.
Mohamed Omar har på bloggen Det Goda Samhället i ett flertal artiklar tagit upp problemet med islam. Här undrar han om man kan vara både svensk och muslim (https://detgodasamhallet.com/2017/02/24/kan-man-vara-bade-svensk-och-muslim/). Omar argumenterar att det är näst intill omöjligt i nedanstående icke ordagranna sammandrag från hans inlägg:
Som troende muslim gäller Guds lag, sharia, över människans lagar. Vidare får en muslim inte dansa, sjunga, spela instrument, måla, gifta sig med en icke-muslim, lämna sin religion och helst inte ha sekulära vänner. I Sverige umgås vi fritt mellan män och kvinnor medan i islamisk lag får en man och kvinna som inte är gifta och inte nära släkt inte vara ensamma tillsammans. Man får heller inte skaka hand med det motsatta könet. Fredagsbönen blir också problematisk då fredagar är arbetsdag i Sverige. En muslim som strävar efter att följa sin religion och bli sedd som en god muslim av sina trosfränder kan sålunda inte samtidigt bejaka och leva ut den svenska kulturen.
De politiskt korrekta menar att det dock finns sekulära muslimer som kan och vill anpassa sig till vårt svenska samhälle. I praktiken finns det dock, enligt min mening, inga sekulära muslimer, antingen är man muslim och lever efter Koranens bud, eller så är man inte muslim. Enligt Koranen finns det ingen ”islam light”.
Det paradoxala är de politiskt korrektas inställning till religionen. Traditionellt sett har liberaler, socialister och kommunister ondgjort sig över den kristna religionen, förlöjligat och motarbetat den, och kallat den för ”opium för folket”. När det gäller islam råder dock uppenbarligen inte denna tes. I det mångkulturella Sverige får islam dessutom bidrag genom skattemedel.
I framtiden kan vi få samma skrämmande situation som i Houellebecqs eller Pérez-Revertes scenario. Det är dags för de politiska partierna att fundera på vilken värdegrund Sverige skall byggas på i framtiden – en mångkulturell med flera parallella samhällen där olika lagar (svensk respektive sharia) gäller, eller en byggd på västerländska värderingar som yttrandefrihet, demokrati och där svensk lag och sedvänjor gäller för alla.
Kan det i framtiden bli som imamen hos Perez-Reverte säger: ”Vi kommer att använda er demokrati för att förstöra er demokrati.”
Lars Hässler 2017.
