INVANDRING. Nobelpristagaren Imre Kertész har dött, han blev 86 år. Den ungerske författaren tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2002, med motiveringen ”ett författarskap som hävdar den enskildes bräckliga erfarenhet mot historiens barbariska godtycke”.
Kertész föddes i Ungerns huvudstad Budapest. Som tonåring skickades han till koncentrationslägren Auschwitz och senare Buchenwald. Ett år senare, 1945, blev han fri.
Författarkarriären inleddes 1975 med romanen Mannen utan öde vars handling kretsar kring en 14-årig pojke som deporteras till Auschwitz. 2015 kom hans sista bok, dagboksromanen Den sista tillflykten.
Imre Kertész dog tidigt på torsdagsmorgonen, 86 år gammal, i sitt hem i Budapest efter en längre tids sjukdom.
TIDIGARE 2015-08-30. Nobelpristagare om Europas självmord ”Muslimerna översvämmar, ockuperar och förstör Europa”
Det är den ungersk-judiske författaren och förintelseöverlevaren Imre Kertész, som fick nobelpriset i litteratur 2002, som står för rubriken och riktar skarp kritik mot det västerländska etablissemangets beslut att låta Europa byta befolkning genom massinvandring från länder i tredje världen.
Följande är hämtat från Thomas Nydahls blogg. I sin nya (av Ervin Rosenberg) till svenska översatta bok, Den sista tillflykten, skräder Inre Kertész sannerligen inte orden om det som sker med Europa i relation till och underdånighet inför islam. Jag återkommer längre fram förstås, men vill bara ge er två citat som tål att tänkas på:
”Europa kommer snart att gå under på grund av sina förutvarande liberalism som har visat sig barnslig och självmördande. Europa har alstrat Hitler, och efter Hitler står kontinenten där utan argument: portarna står vidöppna för islam, man vågar inte längre tala om ras och religion, samtidigt som islam bara känner hatets språk gentemot främmande raser och religioner.” (sidan 177)
och:
”Jag borde säga några ord om politiken också (…) Då skulle jag tala om hur muslimerna översvämmar, ockupererar, i klara verba, förstör Europa; om hur Europa förhåller sig till detta, om den självmördande liberalismen och den stupida demokratin (…) Det slutar alltid likadant: civilisationen når ett stadium av övermognad där den inte bara är ur stånd att försvara sig, utan där den på ett till synes obegripligt sätt dyrkar sin egen fiende.” (sidan 180)
Imre Kertész blir med ord som dessa, så vitt jag kan se, den förste Nobelpristagare i litteratur som tar till ord om en av tidens avgörande frågor. Han har dragit slutsatsen att man inte kan tiga och låtsas vara en blid och i allt tillåtande människa. Han skriver:
”… goda manér är lika med lögn och total självuppgivelse.” (sidan 180)
Det enda som återstår är klarspråket och försöken att tala sanning. Det är uppfordrande.
***
Eftersom Imre Kertész var jude kanske vi ska nämna några Nobelpristagare som är Allahs tjänare. Listan är från 2010 så det kan ha ändrats något.
Här är dessa sex som muslimerna ska och är väldigt stolta för. Det är inte dåligt, muslimerna är ju bara c:a 1,5 miljarder på vår planet.
Litteratur: 1988 – Najib Mahfooz
Fred: 1978 – Anwar El-Sadat, 1994 – Yassir Arafat, 2003 – Shirin Ebadi
Kemi: 1999 – Ahmed Zewail
Fysik: Abdus Salam
– För rättvisans skull ska jag också nämna några judar. Det finns runt 15 miljoner judar utspridda över världen men de har trots sitt ringa antal lyckats lämna några få spår efter sig i Blå Hallen och på Grand Hotell i Stockholm.
Litteratur: 1910 – Paul Heyse, 1927 – Henri Bergson, 1958 – Boris Pasternak, 1966 – Samuel Agnon, 1966 – Nelly Sachs, 1976 – Saul Bellow, 1978 – Isaac Bashevis Singer, 1981 – Elias Canetti, 1987 – Joseph Brodsky, 1991 – Nadine Gordimer, 2002 – Imre Kertész
Fred: 1911 – Alfred Fried, 1911 – Tobias Asser, 1968 – Rene Cassin, 1973 – Henry Kissinger, 1978 – Menachem Begin, 1986 – Elie Wiesel, 1994 – Shimon Peres, 1994 – Yitzhak Rabin, 1995 – Joseph Rotblat,
Kemi: 1905 – Adolph von Baeyer, 1906 – Henri Moissan, 1910 – Otto Wallach, 1915 – Richard Willstaetter, 1918 – Fritz Haber, 1943 – George Charles de Hevesy, 1961 – Melvin Calvin, 1962 – Max Ferdinand Perutz, 1972 – William Howard Stein, 1972 – C. B. Anfinsen, 1977 – Ilya Prigogine, 1979 – Herbert Charles Brown, 1980 – Paul Berg, 1980 – Walter Gilbert, 1981 – Ronald Hoffmann, 1982 – Aaron Klug, 1985 – Herbert A. Hauptman, 1985 – Jerome Karle, 1986 – Dudley R. Herschbach, 1988 – Robert Huber, 1989 – Sidney Altman, 1992 – Rudolf Marcus, 1998 – Walter Kohn, 2000 – Alan J. Heeger, 2004 – Irwin Rose, 2004 – Avram Hershko, 2004 – Aaron Ciechanover
Nationalekonomi: 1970 – Paul Anthony Samuelson, 1971 – Simon Kuznets, 1972 – Kenneth Joseph Arrow, 1973 – Wassily Leontief, 1975 – Leonid Kantorovich, 1976 – Milton Friedman, 1978 – Herbert A. Simon, 1980 – Lawrence Robert Klein, 1985 – Franco Modigliani, 1987 – Robert M. Solow, 1990 – Harry Markowitz, 1990 – Merton Miller, 1992 – Gary Becker, 1993 – Rober Fogel, 1994 – John Harsanyi, 1994 – Reinhard Selten, 1997 – Robert Merton, 1997 – Myron Scholes, 2001 – George Akerlof, 2001 – Joseph Stiglitz, 2002 – Daniel Kahneman, 2005 – Robert (Israel) Aumann
Medicin: 1908 – Elie Metchnikoff, 1908 – Paul Erlich, 1914 – Robert Bárány, 1922 – Otto Meyerhof, 1930 – Karl Landsteiner, 1931 – Otto Warburg, 1936 – Otto Loewi, 1944 – Joseph Erlanger, 1944 – Herbert Spencer Gasser, 1945 – Ernst Boris Chain, 1946 – Hermann Joseph Muller, 1950 – Tadeus Reichstein, 1952 – Selman Abraham Waksman, 1953 – Hans Krebs, 1953 – Fritz Albert Lipmann, 1958 – Joshua Lederberg, 1959 – Arthur Kornberg, 1964 – Konrad Bloch, 1965 – François Jacob, 1965 – Andre Lwoff, 1967 – George Wald, 1968 – Marshall W. Nirenberg, 1969 – Salvador Luria, 1970 – Julius Axelrod, 1970 – Sir Bernard Katz, 1972 – Gerald Maurice Edelman, 1975 – David Baltimore, 1975 – Howard Martin Temin, 1976 – Baruch S. Blumberg, 1977 – Rosalyn Sussman Yalow, 1977 – Andrew V. Schally, 1978 – Daniel Nathans, 1980 – Baruj Benacerraf, 1984 – Cesar Milstein, 1985 – Michael Stuart Brown, 1985 – Joseph L. Goldstein, 1986 – Stanley Cohen & Rita Levi- Montalcini, 1988 – Gertrude Elion, 1989 – Harold Varmus, 1991 – Erwin Neher, 1991 – Bert Sakmann, 1993 – Richard J. Roberts, 1993 – Phillip Sharp, 1994 – Alfred Gilman, 1994 – Martin Rodbell, 1995 – Edward B. Lewis, 1997 – Stanley B. Prusiner, 1998 – Robert F. Furchgott, 2000 – Eric R. Kandel, 2002 – Sydney Brenner, 2002 – Robert H. Horvitz
Fysik: 1907 – Albert Abraham Michelson, 1908 – Gabriel Lippmann, 1921 – Albert Einstein, 1922 – Niels Bohr, 1925 – James Franck, 1925 – Gustav Hertz, 1943 – Gustav Stern, 1944 – Isidor Issac Rabi, 1945 – Wolfgang Pauli, 1952 – Felix Bloch, 1954 – Max Born, 1958 – Igor Tamm, 1958 – Il’ja Michailovitj, 1958 – Igor Yevgenyevich, 1959 – Emilio Segre, 1960 – Donald A. Glaser, 1961 – Robert Hofstadter, 1962 – Lev Davidovich Landau, 1963 – Eugene P. Wigner, 1965 – Richard Phillips Feynman, 1965 – Julian Schwinger, 1967 – Hans Albrecht Bethe, 1969 – Murray Gell-Mann, 1971 – Dennis Gabor, 1972 – Leon N. Cooper, 1973 – Brian David Josephson, 1975 – Benjamin Mottleson, 1976 – Burton Richter, 1978 – Arno Allan Penzias, 1978 – Peter L Kapitza, 1979 – Stephen Weinberg, 1979 – Sheldon Glashow, 1988 – Leon Lederman, 1988 – Melvin Schwartz, 1988 – Jack Steinberger, 1990 – Jerome Friedman, 1992 – Georges Charpak, 1995 – Martin Perl, 1995 – Frederick Reines, 1996 – David M. Lee, 1996 – Douglas D. Osheroff, 1997 – Claude Cohen-Tannoudji, 2000 – Zhores I. Alferov, 2003 – Vitaly Ginsburg, 2003 – Alexei Abrikosov
För er som inte orkar räkna kan jag rapportera att det blev 165 – 6 till judarnas fördel och räknar vi i förhållande till folkmängden 16 500 – 6. Det beror naturligtvis inte på islam, skolsystem, människorna som bor i de muslimska länderna utan är helt enkelt judarna, amerikanarnas och västvärldens fel samt att de har en väldig otur. Att det skulle bero på att de tror på en gud och en profet som påstår att de skapade det perfekta samhället för 1 400 år sedan och att inget behöver förändras är bara skitsnack.
Allahu Akbar!
