ISLAM. I en enkät har 1100 ungdomar i segregerade områden fått svara på frågor om sin egen frihet. 28 procent av tjejerna svarar att de upplever att de kontrolleras ”mycket hårt” av sina manliga släktingar och föräldrar. Det skriver Amineh Kakabaveh, ordförande i föreningen Varken hora eller kuvad.
Debatten om diskriminering, förtryck och våld i hederns namn rasade återigen under förra året. Nu har vi kommit så långt att inte bara svenskarna som har flyttat ifrån våra könssegregerade så kallade invandrartäta förorter där männen dominerar stadsbilden utan flera progressiva invandrarkvinnor uttryckte också längtan efter att flytta därifrån. Dessa kvinnor känner sig bevakade av religiösa kyskhetsvakter vilka kontrollerar kvinnors klädsel och skapar en atmosfär där kvinnor inte känner sig välkomna på offentliga platser, inte ens på caféer.
Efter Carin Götblads senaste (2014) utredning som hon gjorde på regeringens uppdrag vet vi att över 100 000 ungdomar i Sverige växer upp med begränsningar, kontroll och i vissa fall hot och våld i hederns namn (år 2009 låg siffran på 70 000). Som varje år i januari högtidlighåller vi nu också minnet av Fadime Sahindal som innan hon mördades av sin far gjorde enastående insatser för ”invandrartjejers lika rättigheter” som hon brukade beskriva sin kamp. Vi i föreningen Varken hora eller kuvad var intresserade av en uppdatering om ”invandrartjejers” situation idag och därför har vi genomfört en studie där 1100 ungdomar i vissa segregerade områden fått svara på en enkät.
Vi ville veta hur deras liv ser ut och vilka begränsningar de eventuellt lever under. De som svarat på enkäten är mellan 12 och 18 år och bor i olika förorter runt Stockholm. Resultatet är en tydlig indikator på diskriminering och förtryck i hederns namn från dessa socialt utsatta förorter.
-Pettersson undrar varför vänstern och feministerna är så tysta i denna debatt, har de glömt vad de en gång kämpade för…
