av George Igler • 22 november, 2015
- Redan år 2000 förespråkade FN att man ”ersätter” Europas befolkning med muslimska migranter.
- Det verkar finnas en ekonomisk premiss bakom denna syn: Att importera den muslimska världen en masse till Europa är ömsesidigt fördelaktigt. I årtionden har massinvandringen av muslimer till Europa kallats ”berikande”. Men att skrika ”islamofobi” gör det inte möjligare att komma på något land som faktiskt gjorts rikare av detta.
- Även i ett land med en etablerad muslimsk befolkning som Storbritannien, ligger arbetslösheten bland muslimer på 50 procent för män och 75 procent för kvinnor.
- De som använder ekonomi som argument för att driva igenom Europas demografiska förvandling förstår inte islams komplexitet: De ignorerar den fundamentalistiska väckelse som har pågått i över ett sekel. Ett särdrag i denna växande vurm för bokstavstroende är övertygelsen – som bekräftas av heliga skrifter – att muslimer har rätt att dra nytta av de otrognas produktivitet utan egna ansträngningar.
- Tanken att islams religiösa dogmer med tiden på något sätt ska modereras och upplösas bara genom att finnas i Europa är rent önsketänkande, särskilt i samhällen där muslimska migranter redan är fler än de infödda européerna.
- Att man blundat för polygami i Storbritannien, Frankrike, Belgien och Tyskland har gjort att en del muslimska män har uppemot 20 barn med olika fruar, som nästan alltid försörjs av staten. Detta kan innebära att fundamentalistiska familjer förökar sig snabbare än sina mer moderata trosfränder.
Ordet ”flykting” är en juridisk term, som definieras av flera internationella fördrag. Dessa fördrag ledde fram till skapandet av FNs flyktingkommission United Nations High Commission for Refugees (UNHCR), och utgör grunden för hela kommissionens existens än i denna dag.
Innehållet i dessa fördrag rimmar dock väldigt illa med hur UNHCR har försökt dupera allmänheten vad gäller migrantflödet till Europa i år.
Ingenting i dokumenten – Flyktingkonventionen från 1951, Protokoll om flyktingars status från 1967, eller EUs Dublinförordning – ger flyktingstatus åt personer som tar sig igenom ett flertal säkra länder och olagligt korsar flera gränser i jakt på den bästa välfärdsstaten.