Hela det politiska etablissemanget tiger så det knakar om det som utspelades i Sverige fram till då Hitlers krigslycka vände i och med Stalingrads fall i januari 1943. Då rodde skaror av fascister och nazister – s k ”roddare” snabbt över de ”grumliga vattnen” och anslöt sig till ”rumsrena” partier.
Det var Ture Nerman som lanserade det träffande begreppet ”roddare”. I sin antinazistiska tidskrift Trots Allt! konstaterade Nerman 1945: ”Det är inte så trevligt för vederbörande, men vi måste också här i Sverige hålla reda på vad våra demokrater av yngsta årgång har för antecedentia när de nu rott fram till den rätta kajen.” De partier, som med öppna armar tog emot ”roddarna” borde rimligtvis placeras i kategorin odemokratiska och rasistiska partier dvs den stämpel de sätter på dagens Sverigedemokrater. Otaliga ”roddare” gjorde karriär – inte enbart i sina nya partier – utan också inom fackföreningsrörelsen, utbildningsväsendet, rättsväsendet, näringslivet, försvaret mm. Det har än idag inte utretts, det är bekvämare att skylla på Sverigedemokraterna trots att de bildades 1988.
Nåvål, Pettersson vet att åren går och tycker mig se de första årtagen av vår tids roddare. De som har varit med om att godkänna dagens massinvandring av kravmaskiner och antidemokrater och sanna mina ord. Roddarna kommer att bli många…och de kommer att svära på att de var emot invandringen av muslimer hela tiden.
Inger-Siv Mattsson har skrivit många insändare på Petterssons, bland annat om ”roddare”